Hade en trevlig kväll igår igen. Jag åt middag med Vix, Sofia, Lisa och Anna. Jag kan inte förstå att det kan rymmas så mycket mat i min mage. Åkte till Skuris efteråt och tillbringade sista vakna timmen i soffan framför tv'n. Idag har jag röjt lägenheten. Lövhögar i hallen, tomglas i köket, slattar i vardagsrummet och sand i sängen. I det skicket var mitt hem efter fredagen. Men det var så värt det!

När jag har så här många dagar som är så här bra, med endast kortare stunder av ångest, så är det helt overkligt att jag varit så dålig. Det är som om det inte fanns. Det är som att ha klivit ur en bubbla. Ur en dimma. Det är som om det inte finns ett enda hinder. Som om jag klarar vad som helst! Det är en väldigt, väldigt behaglig känsla.