Hur är det möjligt att vakna med ångest och en massa tårar? Jag fattar inte. I vilket fall som helst så känns det bättre nu. Jag har åkt hem och ska gå på 4-års kalas. Det känns ganska bra. 

Jag längtar hem. Jag vill ha en normal vardag. Det känns som om jag slösar med tid. Allting går så sakta, och samtidigt rasslar det bara i huvudet. Tankarna är inte hela.