Idag har både kropp och själ varit sega. Det är mycket att hantera när man är på rätt sida av sjukhusväggarna. Att hålla ordning är en pärs! Där har färdighetsträningen hjälpt till mycket. Att göra en sak i taget gör att varken köket, badrummet, sovrummet eller vardagsrummet är i kaos. Det är hyfsad ordning. Det råder inget inferno. Att jag inte heller handlar hem mat som om det är en naturkatastrof på gång gör att det är lättare att bestämma vad jag ska äta, det blir billigare och mat blir inte dålig för att sedan stå i kylen tills de flyttar på egen hand. Pizzan jag gjorde igår blev visserligen enorm, men den gick ju att frysa in. 

Egentligen hade jag en inplanerad lunch på agendan idag, men när jag vaknade imorse var hela kroppen som mos, så jag ställde in. Imorgon ska jag ta en fika och efteråt gå på bio. Jag ser verkligen, verkligen fram emot det!

Hunden släpper mej inte ur sikte med många meter. Jag tror att han känner av att jag är lite orolig ibland. Särskilt på nätterna. Jag har vaknat nån gång av att han väckt mej då jag har drömt mardrömmar. När jag väl är vaken så gosar han in sej på min axel. Med djur är det - nästan - villkorslös kärlek.