Det går fort

Jag har hunnit träffa läkaren, vara på apoteket, lagat mat, ha en lång bus och träningssväng med Tyson, skrivit schema, städat och bokat tvättid. Klockan är halv tre, så vad gör jag resten av dan? Vila förslagsvis, jag är dödstrött. Precis som lilleman som ligger på en kudde i soffan, som en prins.

Förresten så gick träffen med läkaren bra. Hon kommer att styrka att jag kan köra bil i det där läkarintyget som Transportstyrelsen vill ha. Ett bekymmer mindre. Hoppas jag. Annars så... Jag vet inte. Jag känner inte så mycket alls. Allting går så fort. Nu ska jag ta det där breaket och ikväll så hoppas jag att jag blir klar med behandlingsmaterialet som aldrig verkar vilja bli färdigt. Då kanske jag hittar att jag känner något trots allt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0