Ups and downs

Är inne i ett hypomaniskov. Trodde igårkväll att jag börjat gå över till en depression, men det stämmer inte. Jag har nog bara vanliga humörsvängningar. Fast i hypomani är jag. Tror jag. Eller så är det såhär det är att leva? Att uppleva ups and downs miljoner gånger under dagen. Men jag hamnar djuuupt ner - och sen höööögt upp - och tillbaka djuuupt ner. Jag har i alla fall strikta order om att inte höja Lithioniten. Jag ska "träna" på dom här svängningarna.

Jag har börjat haja att jag kommer att få leva med att vara bipolär. Men det är inte det enda jag är. Strävan efter att bli frisk är snarare strävan efter att fungera bättre. Och vet ni? Det känns ganska okej.

Kommentarer
Postat av: Malin

Jag som vill förneka att det är nått speciellt med mig. TÄnka att lite deprimerad blir väl alla nån gång då och så.. Men när andra bipolära beskriver sin vardag så är det jag, jag, jag. Just nu är det väldigt svajjigt hos mig också. Helt stört känns det.

2011-02-26 @ 23:11:19
URL: http://mammakarlsson.blogg.se/
Postat av: Hålla andan

Ja, det är det som gör det så jäkla svårt. Hur vet man vad som är normalt liksom?



Hoppas det vänder för dej snart! Krama!

2011-02-28 @ 17:13:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0