Jag har mått bra sista dagarna. Och det är väldigt längesen jag har behövt använda vid behovsmedicin. Jag har kunnat fixa ångesten utan det, på andra sätt. Men idag kom den. Obönhörlig. Den slog ner på ett sätt som jag inte alls var beredd på. Det är en sån ångest där jag vill punktera varenda ven i kroppen får att få ut den! Men. Det gör jag inte. För den vägen ska jag inte vandra igen.