Min sömn beter sej konstigt. Från tre timmar till femton timmar till fyra timmar, ja, så har det hållt på. Den långa natten var jag i princip medvetslös. De korta nätterna har inte varit hela, utan de tre-fyra timmarna är resultatet av små slattar. Jag har vaknat i full panik, rusat upp och tänt lampan, slitit upp alla sängkläder (fråga mej inte varför) för att sedan komma till sans och fråga mej vad jag egentligen sysslar med. Jag lugnade ner mej men kunde inte låta bli att gå igenom lägenheten. Jag hade en sån sjuk hjärtklappning, som en riktig adrenalinkick.

Idag har jag varit på sjukgymnastik och massage. Efteråt åt jag lunch med en kompis, och nu sitter jag i soffan som jag inte ämnar lämna på ett bra tag. Lille vovven kom krypandes upp i famnen och nu ligger han på min arm och snarkar. Högt.