Jag har haft en sån där otäck känsla hela dan gällande Tysons operation. När jag åkte och hämtade honom så fick jag veta att det hade varit onödigt spännande. Han fick andningsuppehåll och var svår att få igång igen. Jag har haft det på känn hela dan. Jag blev alldeles rusig när veterinären började berätta. Helfånigt. Men jag mår faktiskt fortfarande jättedåligt över det. Nu är i alla fall båda testiklarna ute. Han hade två trots allt, och den som var på vift var helt och hållet vilse. Den satt långt uppe i buken. Ögat blev sköljt och det var inte heller som det ska. Tårkanalen är antingen igenpluggat eller så är den helt enkelt sluten. 

Sen måste jag komplettera till försäkringsbolaget eftersom de hade gett avslag. 

Cellprovstagningen gick över förväntan. Hon som skulle ta det var aningens stressad så jag slapp allt småprat. Upp i stolen, fort var det klart och det gjorde inte ont den här gången. Skönt att ha det avklarat. Men med både cellprovtagning och Tysses operation så har det blivit lite för mycket. Det känns som om jag har blivit överkörd.