Har varit på vift tills imorse då jag var tvungen att bege mej till vårdcentralen för att fylla på dosetten. Fick mej en rejäl tankeställare i helgen. Jag förstår inte varför jag dras till så trassliga tjejer. Mycket bagage och dåligt ölsinne. Tusen röda lampor började blinka i huvudet. Samtidigt så gör det ju inte en hel människa. Jag måste fundera lite på hur jag ska tänka kring det här.

Idag ska jag ta upp träningen. Benen känns som gelé och ögonlocken är tunga, men det är just därför jag behöver komma igång. För att inte tala om vikten...

I övrigt så funkar det bra. Det är mardrömmarna, kvällsångesten och dödsångesten som spökar, men det har jag insett att jag får leva med. Nu får jag förhoppningsvis snart ett bolltäcke och då tror jag att det dämpas.

Imorgon ska jag lämna cellprov. Det ser jag inte fram emot. För det första så avskyr jag att ligga med benen i vädret, det är jävligt intimt och obehagligt. Sen så gör det ont. Och dessutom så är jag känslig och blöder lätt. Om det blöder så måste man boka om en ny tid för provet blir förstört. Sen hoppas jag verkligen att jag slipper ha en hel skock (läs; 3 personer) som hänger över mej. Det var skitjobbigt förra gången. Sen ovanpå allt det så har jag ärr över benen som inte går att undgå. Jag vet att man lägger märke till det, de vet att jag vet att man lägger märke till det, men ingen säger något. Jävligt, jävligt jobbigt. Så jag skulle gissa att jag kommer vara ganska trött imorgon eftermiddag.