Jag dog en aning när jag vaknade imorse. Det var så klart väl dramatiskt uttryckt. Jag hade drömt om en person som betyder mycket för mej. I drömmen kastades jag mellan lycka och sorg, så när jag vaknade var jag alldeles snurrig. Kanske därför som jag har varit så trött hela dagen. Jag kan bli väldigt påverkad av drömmar. Särskilt av drömmar där relationer är som tema. Relationer och känslor. I drömmar tror jag att jag har lättare reda i känslor faktiskt, för när jag vaknar upplever jag drömmen som en film. Och då kan jag tolka det som händer och koppla det med känslan, och sedan med logikens hjälp sätta en etikett. Ledsamhet, glädje, besvikelse. Det fanns där alltihopa i min dröm inatt. Önskar jag kunde spela in den och spara den fastän den var så smärtsam, för den hade varit ett perfekt arbetsmaterial för mej att använda när jag har känsloträning.