La mej tidigt igår. Somnade och var efter det vaken minst en gång i halvtimmen. Jag hann inte mer än somna så vaknade jag igen. Att jag slumrar en hel natt är inte bra. Inte bra alls. Jag blir så känslig och har mycket lättare att bli nedstämd. Vid halv 6 steg jag upp och tog ut hunden på en promenad. Åt ett par riskakor och drack en kopp kaffe. Hade tänkt åka och träna när gymmet öppnar kl. 9, men jag var så trött att jag insåg att jag måste försöka sova. Jag la mej på soffan och small av. Sov tre timmar. Kände mej mycket piggare efteråt, men jag var fortfarande väldigt trött. Slängde i mej en kopp kaffe och ett par riskakor till och sedan jag gick ut med hunden igen. Tog med mej min mamma. Det blev en skön långprommis.

Egentligen så är jag bortbjuden ikväll. En av mina barndomskompisar har bjudit mej och några andra barndomskompisar på middag. Men jag orkar inte. Jag pallar bara inte. Ytterligare en påfrestning att vara social - även om det är ett väldigt bra sällskap att vara social med - så går det inte. Idag sätter jag stopp och försöker samla ihop mej istället. Det har varit så mycket och nu tror jag att jag behöver bara vara. Jag meddelade det, och min vän ringde upp mej. Men jag svarade inte. Jag är sån. Jag är dålig på att svara, särskilt när jag är på det humöret att jag vill vara ifred. Då ringde hon till min mamma, och berättade att hon blivit orolig och ville bara kolla att jag inte var ensam. Jag har inte pratat mycket med henne om hur jag mår, och historiskt sett så är hon den sista jag valt att vända mej till, men det där värmde. Det värmde jätte mycket. Hon ringde inte för att tjata om att jag skulle komma. Hon ringde för att kolla att det var okej med mej och att jag hade vad jag behöver. Det värmde jätte mycket. När jag tagit mej i kragen ska jag säga det till henne också. Ibland kanske jag ger mina kompisar för lite cred. Om jag skulle vända mej till dem så skulle jag kanske kunna slå sönder den där känslan av att vara så ensam. Så varför gör jag inte det? Därför att jag lägger prestation i att vara social. Och när jag gör det så tar det så mycket energi att sociala kontakter ibland blir till en belastning. Det här sitter i mitt huvud och vad leder det till? Att jag känner mej ensam. Att jag isolerar mej.